Studien handlar om hur en rektor och tvÄ lÀrare arbetar med likabehandling i gymnasieskolan. Syftet Àr att se hur arbetet med likabehandling pÄ gymnasiet kan se ut och hur styrdokumenten implementeras i verksamheten. I studien anvÀnds kvalitativ metod och totalt tre kvalitativa intervjuer genomfördes. Analys av skolans lokala handlingsplaner för likabehandling och Skolverkets rÄd och riktlinjer för likabehandling inkluderas i studien. Till grund för det teoretiska perspektivet har forskningslitteratur om likabehandling i skolan anvÀnds.

Sammanfattning Föreliggande studie undersöker hur matematiklÀrare pÄ gymnasiet anvÀnder det nationella provet i det pedagogiska uppdraget med fokus pÄ planering och bedömning i förhÄllande till Skolverkets syfte med provet i matematikkursen A. Genom djupintervjuer med fyra lÀrare synliggörs hur dessa lÀrare förhÄller sig till det nationella provet och hur de anvÀnder det i förhÄllande till Skolverkets anvisningar. Resultatet frÄn studien visar att de fyra lÀrarna har en uppfattning om det nationella provets roll, ifrÄga om en likvÀrdig bedömning, som stÀmmer vÀl överens med skolverkets anvisningar. Vidare visar resultatet att inte alla lÀrare anvÀnder provet pÄ ett sÀtt som stÀmmer vÀl överens med Skolverkets anvisningar om hur provet skall anvÀndas, vilket kan pÄverka undervisningsprocessen negativt..

Detta examensarbete Àr en studie av tvÄ nationella rÄdgivande dokument och sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner. Syftet med studien Àr att undersöka hur sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner förhÄller sig till Skolverkets allmÀnna rÄd samt Diskrimineringsombudsmannen (DO), Barn- och elevombudet (BEO) och Skolinspektionens handledning. För att kunna göra detta undersöks hur arbetet med likabehandling beskrivs i Skolverkets allmÀnna rÄd, DO, BEO och Skolinspektionens handledning samt gymnasieskolornas likabehandlingsplaner. Metoden vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativ textanalys.VÄr huvudfrÄgestÀllning Àr följande:Hur förhÄller sig de sex gymnasieskolornas likabehandlingsplaner till Skolverkets allmÀnna rÄd samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning?För att kunna ta reda pÄ detta har vi Àven följande tvÄ frÄgestÀllningar:Hur beskrivs arbetet med likabehandling i Skolverkets allmÀnna rÄd samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning?Hur beskrivs arbetet med likabehandling i de sex gymnasieskolornas likabehandlingsplaner?I denna studie har vi kommit fram till att det skiljer sig Ät hur vÀl likabehandlingsplanerna förhÄller sig till de nationella rÄdgivande dokumenten.

I detta arbete undersöks lÀrarnas instÀllning till kanon i skolan samt till elevanpassad undervisning. Sammanlagt medverkar 41 lÀrare tagna ur 7 examensarbeten med inriktning Svenska i grundskolans senare Är eller gymnasiet. Undersökningen Àr i metaform dÀr tidigare resultat sammanstÀlls i ett försök att finna tendenser i lÀrarnas instÀllning.Dessa svar analyseras och diskuteras dÀrefter utifrÄn relevant litteraturforskning och Skolverkets riktlinjer..

I detta arbete undersöks lÀrarnas instÀllning till kanon i skolan samt till elevanpassad undervisning. Sammanlagt medverkar 41 lÀrare tagna ur 7 examensarbeten med inriktning Svenska i grundskolans senare Är eller gymnasiet. Undersökningen Àr i metaform dÀr tidigare resultat sammanstÀlls i ett försök att finna tendenser i lÀrarnas instÀllning.Dessa svar analyseras och diskuteras dÀrefter utifrÄn relevant litteraturforskning och Skolverkets riktlinjer..

MÄlet med detta arbete Àr att bÀttre förstÄ hur riktlinjer ska skapas och anvÀndas. UtgÄngspunkten har varit att media uppmÀrksammat ett flertal incidenter dÀr frÀmmande mÀnniskor tog oönskad kontakt med olika förskolor i KarlskronaomrÄdet. Författarna ville dÄ se över hur kommunen arbetade med frÄgor om yttre hot vilket medförde att arbetet utmynnade i ett försök om att bÀttre försöka fÄ förstÄelse för riktlinjer och dess anvÀndning dÄ kommunen vid arbetets start saknade riktlinjer för yttre hot av denna typ. Metoden som anvÀnts Àr av kvalitativ art i form av intervjuer med nÄgra sÀkerhetsansvariga för förskolor i andra svenska kommuner. Resultatet av dessa intervjuer tillsammans med kompletterande material frÄn generella tillvÀgagÄngssÀtt för identifikation och analys av sÀkerhetsproblem resulterade i ett förslag pÄ arbetsmetoden vid skapandet av riktlinjer samt en pÄminnelse om att se över befintliga riktlinjer för yttre hot..

Kunskap gÀllande barn och ungdomar som har olika funktionsnedsÀttningar Àr underutvecklad bÄde i skolsituationen och i det sociala arbetet. DÀrmed Àr syftet med studien att studera hur kunskapslÀget ser ut bland kuratorer respektive lÀrare som arbetar i sÀrskilda klasser för elever som har Asperger syndrom. Vidare syftar studien till att granska vilka riktlinjer som finns uppsatta för kuratorer och lÀrare som möter ungdomar med sÀrskilda behov samt hur ett professionellt bemötande beskrivs och tillÀmpas i praktiken. En kvalitativ metod har anvÀnts och studien omfattar sju intervjuer med kuratorer och lÀrare frÄn tvÄ olika sÀrskilda gymnasier. Resultatet visar att skolpersonalen lÀgger ett stort fokus pÄ bemötandet av dessa elever och detta Àr en central del i det sociala arbetet med eleverna.

MÄlet med detta arbete Àr att bÀttre förstÄ hur riktlinjer ska skapas och anvÀndas. UtgÄngspunkten har varit att media uppmÀrksammat ett flertal incidenter dÀr frÀmmande mÀnniskor tog oönskad kontakt med olika förskolor i KarlskronaomrÄdet. Författarna ville dÄ se över hur kommunen arbetade med frÄgor om yttre hot vilket medförde att arbetet utmynnade i ett försök om att bÀttre försöka fÄ förstÄelse för riktlinjer och dess anvÀndning dÄ kommunen vid arbetets start saknade riktlinjer för yttre hot av denna typ. Metoden som anvÀnts Àr av kvalitativ art i form av intervjuer med nÄgra sÀkerhetsansvariga för förskolor i andra svenska kommuner. Resultatet av dessa intervjuer tillsammans med kompletterande material frÄn generella tillvÀgagÄngssÀtt för identifikation och analys av sÀkerhetsproblem resulterade i ett förslag pÄ arbetsmetoden vid skapandet av riktlinjer samt en pÄminnelse om att se över befintliga riktlinjer för yttre hot..

Syftet med studien har varit att med hjÀlp av diskursanalys studera och kritiskt granska Skolverkets kartlÀggning och analys av insatser för att fÄ in fler mÀn i förskolan. I den offentliga debatten rÄder tvetydiga argument i frÄgan om mÀns betydelse för förskolan och dess möjlighet till att öka jÀmstÀlldheten pÄ lÄng sikt. FramstÀllningen av denna studie skulle man kunna tÀnka sig bygga pÄ ett genusperspektiv dÀr jÀmstÀlldhetsfrÄgan stÄr i centrum. DÄ mÀn har huvudrollen i Skolverkets rapport valde jag att fördjupa mig i maskulinitetsforskningen som pekar ut begrÀnsningar som könsrolls- och genusteorierna utgör. Mot denna bakgrundsbeskrivning ansÄg jag att en kvalitativ diskursanalys blev ett givet teoretiskt angreppssÀtt dÄ den oftast gÄr i linje med det poststrukturalistiska perspektivet.

De elever som gÄr pÄ gymnasieskolans transportutbildning ska utbildas enligt Skolverkets gymnasiekurser för att nÄ Skolverkets kunskapskrav. För att erhÄlla körkort och yrkeskompetensbevis ska eleverna utbildas och nÄ mÄlen enligt Transportstyrelsens (TS) kursplaner för aktuella körkortsbehörigheter samt yrkeskompetensbevis. Dessutom ska de elever som pÄbörjat sin gymnasieutbildning efter den 1 juli 2011 ha gymnasieexamen för att erhÄlla körkortsbehörighet C (tung lastbil), körkortsbehörighet CE (tung lastbil med tungt slÀp) samt yrkeskompetensbevis. Gymnasieskolans transportutbildning ska alltsÄ följa dubbla kursplaner, Skolverkets och TS. I mitt arbete som lÀrare pÄ olika transportutbildningar har jag upplevt uttalade och outtalade schismer, ofta i samband med tolkning av kursplaner och andra reglerande dokument.

Politikerna i kommunen Àr de som har ansvaret för hur Àldre- och handikappomsorgen ser ut. Det Àr politikerna tillsammans med tjÀnstemÀnnen som tar fram riktlinjer och rutiner som handlÀggarna ska arbeta efter. Forskning visar att riktlinjerna blir mer och mer styrande och klientens behov blir Äsidosatt. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns skillnad i hur kommunala riktlinjer styr olika handlÀggares bedömning. Hypotesen Àr att handikappkonsulenter styrs mindre av riktlinjer Àn bistÄndshandlÀggarna. Uppsatsen bygger pÄ en enkÀtundersökning bland 50 handlÀggare inom Àldre- och handikappomsorgen i Norrbotten, VÀsterbotten, VÀsternorrland och JÀmtland. Resultatet visade att det finns en skillnad bland handlÀggarna, och handlÀggarna inom handikappomsorgen styrs mindre av riktlinjer, skillnaden Àr dock liten. .

Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ vilka kunskapsformer som kan synliggöras i Skolverkets kursplan för Àmnet musik samt hur dessa kunskapsformer kan relateras till Skolverkets offentliga dokument kring bedömning och innehÄll av musikÀmnet.Uppsatsen bygger pÄ textanalys och litteraturstudier. Med metoden genomför jag en djupgÄende analys av dokumenten Kunskapsbedömning i skolan ? praxis begrepp, problem och möjligheter, Bedömning i yrkesÀmnen ? dilemman och möjligheter  samt Àmnesplanen för instrument- eller sÄngkursen pÄ gymnasieskolans estetiska program.Studiens teoretiska utgÄngspunkter utgörs av ett tredelat kunskapsperspektiv. I bakgrundskapitlet presenteras Àven perspektiv pÄ bedömning och tillhörande metoder som anvÀnds av yrkesverksamma lÀrare. I resultatdelen presenteras den analys som har gjorts  av Skolverkets texter om vad musikalisk kunskap innebÀr.

Syftet med denna studie var att ge en fördjupad förstÄelse för lÀrares tillvÀgagÄngssÀtt vid betygsÀttning och bedömning av Engelska pÄ gymnasiet. Vid undersökningen genomfördes kvalitativa forskningsintervjuer med sex engelsklÀrare verksamma pÄ gymnasiet. Resultatet visade fyra huvudprinciper som lÀrarna anvÀnder vid betygsÀttning: ?principen att utgÄ frÄn kursplanen?, ?principen att inte tappa fokus?, ?principen att vÀrna om eleven? samt ?principen att hitta en avgörande faktor?. Studien visade att lÀrarna huvudsakligen följer Skolverkets anvisningar för betygssÀttningen, men att hÀlften av lÀrarna i undantagsfall anvÀnder principer som faller utanför Skolverkets intentioner.

Den hÀr studien Àr skriven pÄ uppdrag av Stadsskolan i Mellanstad kommun. Syftet med studien Àr att, med utgÄngspunkt i Skolverkets allmÀnna rÄd, studera Stadsskolans likabehandlingsplan och hur Stadsskolan likabehandlingsteam anser att teamet arbetar mot mobbning. Stadsskolans likabehandlingsplan och likabehandlingsteams syn pÄ arbetsprocessen mot mobbning sammanstÀlls med hjÀlp av programteori. Skolverkets allmÀnna rÄd och Stadsskolans likabehandlingsarbete jÀmförs och analyseras för att upptÀcka likheter och skillnader mellan dem. TillvÀgagÄngssÀttet vid likabehandlingsÀrenden som likabehandlingsteamet pÄ Stadsskolan lyfter fram har hög samstÀmmighet med Skolverkets allmÀnna rÄd för arbetet mot diskriminering och krÀnkande behandling och Stadsskolans likabehandlingsplan samt med det aktuella forskningslÀget avseende mobbning.

Audionomprogrammet.